åh, så himla trött på alla som låtsas. Som bara spelar med för att få komma dit dem själv vill. Att försöka göra så bra intryck så möjligt, men var går gränsen, är inte det att visa en slags form av falskhet?
Att säga en sak o mena en annan, sen när blev detta så fruktansvärt populärt?
Jag har ingen aning mer än att jag och säkerligen hundra andra skulle hålla med mig om att det är värdelöst.
Jag kan inte äns uttrycka mig här så som jag vill, alla tankar sätter på något sätt stopp på koncentrationen.
Jag tänker inte berätta allt i detalj heller, och verkligen inte ställa frågan rätt ut.
Men om jag inte kan göra det själv, så håller det på ngt sätt inne med vem ja egentligen är.
Jag bryr ju mig de gör jag. Och om jag inte visar det försätter det mig i samma situation med samma fel o brister som människan och människorna som borde ta åt sig?
Vad allt kan vara upp o ner ibland.
Allt på grund av små uppochner vända ting som världen är fucking rädd för att höra!

sending my message, are you there?