Varje lögn som du sagt har fått mig att känna för att bara rasa samman.
Allting upprepas, som en röst som bara påminner mig timme efter timme.
Förstår du hur det känns?
Som ett är ärr över allt,.djupt skuren.
Tårar över dig, som inte betyder något?
Nu vet jag, känner du hur vinden börjar bli kall.?
Jag är bara jag, känner du att du kan ersätta mig.
Så ersätt mig.
Men när du inte kan sova, eller allt inte går som du velat de ska.
Eller när du sitter fast i skiten.
Vad du än gör tänk inte på mig då.
Allt, kan jag höra om och om igen. 
Se dig, höra dig, allt framför mig.
Det är dina spår du lämnar kvar,
Få inte för dig att jag ska vara där, när du inte är där för mig.
Så dum jag var, 
Hur vild du var,
men känn ingen rädsla, när du vet att du inte kan få en andra ( tiotusonde) chans.
Förstå det, bit i det, gör någonting åt det.

Man säger man inte vet vad man har förren man förlorat det.
Känner du?
Du lovar någonting, som du sedan inte håller.
Du säger du älskar henne, men du förstår inte, att ord inte får henne att känna sig älskad.
Och det ligger i dina händer, man säger förlåt till dem man sårar.
Sen är det upp till dem att motta förlåtelsen eller inte,
deras val, mitt val.
Är du man nog att erkänna dina fel?
Jag hoppas du har dåligt samvete.

Live with the fact that you've hurt me for life.
/L